De vetenskapliga tidskrifterna har precis som dagspressen sina rötter i, och utgifter och inkomster knutna till, traditionellt tidningsmakeri. Från gåspenna via tryckpress till läsplattor – teknisk utveckling i stort och smått förändrar spelplanen. Annonsmarknaden är, på gott och på ont, inte vad den en gång var. Kostnaderna för distribution är alltjämt höga. Varje ord kostar.
Affärsmodellerna förändras nu i rasande fart, också inom fältet för vetenskaplig publicering. Med digital distribution minskar kostnaden för att nå läsarna dramatiskt. Internet erbjuder möjligheten att få spridning av vetenskapliga rön som tidigare endast nådde en begränsad skara.
Också förutsättningarna för själva artikelmakandet har förändrats. Varje ord kostar alltjämt, men inte på samma vis som förr. På nätet finns ingen teckenbegränsning, möjligheter ges att länka in annan kunskap i texten, antalet läsare som kan idka peer review är långt större än förr.
Slutprodukten är inte längre en artikel – publicering är i stället inledningen på en aldrig helt avslutad process.
Eller, så skulle det kunna vara. Men det blir svårare och svårare att navigera i den vetenskapliga världen utan användarnamn och lösenord. Intressanta studier, ofta direkt eller indirekt finansierade via skattemedel, befinner sig bakom digitala betalväggar. Inte tillgängliga för den intresserade allmänheten, utan för den redan initierade kärnan.
Läkartidningen har ett öppet arkiv, digitalt tillgängligt och sökbart för vem som helst. Det är något vi är stolta över!
