Bristerna vid Skånes universitetssjukhus hotar utbildningskvaliteten, erfarna läkare flyr regionen. I en motion till Medicinska föreningen Lund–Malmö manar läkarstudenter till endagsstrejk i protest mot nedskärningarna inom vården.
Ordföranden för MF Lund–Malmö Julia Frändegård står visserligen inte bakom motionen, men vittnar i Läkartidningen om en pressad situation. »Vissa kursledningar har haft problem med att studenterna inte får komma till klinikerna för att de är överbelastade och inte har tid med studenter.«
En vän ställde nyligen frågan: »När du ser tillbaka på den undervisning du fått, vad har varit bra respektive dåligt?« Bäst är alla stjärnor till handledare, ni som såg mig som potentiell blivande kollega (och inte bara i vägen).
Vad har varit »dåligt«? Ibland bestod undervisningen i att stirra in i en (förvisso senior) ryggtavla. Somliga handledare tycktes tro att inlärning sker via osmos, att kunnandegradient ger naturlig kunskapsöverföring mellan överläkare och kandidat. En och annan handledare har försvunnit under dagens lopp, och vid sökning förvånat undrat: »Jaha, är du fortfarande kvar?«
Sådant fick mig att, likt SUS-studenterna, vilja dra ut i strejk. Men, inom några månader har jag mina 330 högskolepoäng i Ladok. Ett långt läkarprogram lagt till handlingarna, oräkneliga timmar undervisning i klinisk miljö. Tack till alla som, trots vårdplatselände och ändlösa vidder av administration, aldrig såg denna kandis som sten på börda.
