Både äldres och barns läkemedelsbehandling har uppmärksammats under flera år, med all rätt. Nationellt har gjorts satsningar på t ex läkemedelsgenomgångar och på Europanivå på att öka antalet kliniska prövningar av barns läkemedel. Ännu har vi inte sett samma intresse för läkemedelsfrågor relaterade till kön. Män och kvinnor är olika och har delvis olika sjukdomar. Mäns och kvinnors läkemedelsbehandling skiljer sig åt på flera sätt. Kvinnor förskrivs mer antibiotika och fetmaläkemedel, män mer ACE-hämmare och antikoagulantia [1]. 

Vilka skillnader är medicinskt motiverade och vilka är mer kulturellt, socialt betingade? Detta är viktig forskning, liksom skillnader i hur kvinnor och män omsätter och reagerar på läkemedel. Sömnmedlet zolpidem har visats ha en snabbare omsättning hos män än hos kvinnor. I USA rekommenderas nu halverad dos till kvinnor. Män har möjligen fler blödningar vid behandling med lågdos ASA, medan kvinnor tycks blöda oftare av klopidogrel [2].

Den överskuggande köns- och genusfrågan inom läkemedelsområdet är ändå tillgången globalt till godkända och säkra läkemedel för familjeplanering och förlossningsvård. Användningen av läkemedel off-label i modern förlossningvård är lika hög som till spädbarnen! Kristina Gemzell Danielsson skrev förra veckan om misoprostol, som är ett livräddande läkemedel i samband med abort och förlossning, men som trots en omfattande vetenskaplig dokumentation och erfarenhet saknar godkända indikationer inom obstetriken. Här verkar starka politiska, religiösa och ekonomiska intressen. Det är hög tid att uppmärksamma köns- och genusfrågorna inom läkemedelsområdet!

Referenser
1. Loikas D, et al. BMJ Open. 2013;3(5)
2. Rydberg DM, et al. Eur J Clin Pharmacol. Epub 6 okt 2013