Syns du inte, finns du inte! Så heter det ibland i reklamens värld. Men om detta påstående var sant skulle en hel rad företeelser vi i dag vet existerar inte finnas. Då skulle till exempel inte det storartade arbete som utförs av alla nattpatruller, undersköterskor, medicinska sekreterare eller andra som inte får – eller tar – nämnvärd plats i bilden av svensk sjukvård inte göras. Och inte heller skulle alla de som vårdar sina sjuka anhöriga större eller mindre delar av dygnet finnas …
Erik Gustaf Geijer publicerade 1811 dikten Odalbonden. Sjunde strofen lyder:
Ej buller älskar jag och bång
Vad stort sker, det sker tyst
Snart märks ej spår av stormens gång
av blixten, sen den lyst
Tänkvärda ord. Svensk sjukvård består av så många fler delar än vad som syns vid en hastig anblick, eller vad som normalt belyses i media. Men även om inte alla syns, behövs de allra flesta. En sliten klyscha är att helheten är summan av delarna.
Och inte heller det trägna men delvis oglamorösa och osynliga förbättringsarbete som dagligen utförs i svensk sjukvård skulle då finnas. Svensk sjukvård är inte perfekt, det finns definitivt saker att förbättra. Och det görs, det är en imponerande mängd arbete som har gjorts och görs för att nå bättre resultat. Det rör sig om i många fall dramatiskt bättre resultat och möjligheter till god hälsa i dag, jämfört med för bara kanske 20 år sedan. Och det är nästan alltid det trägna vardagsslitet som ger de långsiktigt goda resultaten, snarare än de enstaka blixtnedslagen.
