»I Tyskland hämtade de först kommunisterna, och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist;
Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten;
Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude;
Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar som protesterade.«
Dikten av Martin Niemöller, en tysk teolog och antinazist, känns tyvärr fortfarande högaktuell. Världen tycks stå i brand; IS och Boko Haram löper amok, terrorattentat i Bryssel, Paris och Köpenhamn. Listan kan göras lång. Här i Sverige uppmärksammade nyligen Uppdrag granskning såväl antisemitism som islamofobi. I Sveriges Radio ställdes den befängda frågan om inte judarna själva har något ansvar för den ökande antisemitismen. Vart är vi på väg?
Som protest mot alltmer påtagliga rasistiska yttringar manifesterade barnläkarna i Örebro nyligen mot rasism under parollen »Utan invandrare stannar barnakuten«. Kritik kom då man menade att sjukvården skulle vara en politiskt neutral zon. Tidigare har även knappar med antirasistiska budskap blivit föremål för diskussion och avråtts av representanter från Läkarförbundet och landsting.
Läkare ska naturligtvis förhålla sig politiskt neutralt mot patienter och behandla dem lika, det slår diskrimineringslagen fast. Antirasistiska yttringar kanske inte tillför något som inte redan omfattas av lagen, men de påminner om dess existens och signalerar en fundamental demokratisk värdegrund värd att förmedla till patienter, kollegor och medmänniskor.
Tack, läkare vid barnakuten i Örebro!