Att ohövliga och nedlåtande kommentarer bidrar till dålig arbetsmiljö är välkänt och lätt att förstå. Mindre känt är kanske att de också direkt kan försämra vår förmåga både att värdera en situation och att utföra uppgifter baserade på bedömningen, och att försämringen i prestation går att mäta.

24 neonatala team skulle i simulatormiljö bedöma ett prematurt fött barn som höll på att försämras i nekrotiserande enterokolit och därefter vidta adekvata åtgärder [Riskin A, et al. Pediatrics. 2015;136:487-95]. Efter randomisering fick 12 av teamen vid start av och halvvägs genom handläggningen lyssna till en utomstående expert som gav ohövliga och nedlåtande kommentarer. Dessa hade ingen direkt koppling till vad teamen presterade, utan framfördes i svepande och generella termer. De övriga 12 teamen fick vid motsvarande tillfällen höra neutrala kommentarer. Teamens handläggning videofilmades och bedömdes av oberoende granskare, blindade för vilken sorts kommentarer teamet fått höra.

Teamen som fick höra nedlåtande kommentarer presterade i alla avseenden cirka 20 procent sämre. De fick signifikant lägre poäng på kvaliteten i det diagnos­tiska arbetet, på hur åtgärderna utfördes, men också på hur de delade relevant information med varandra och efterfrågade assistans inom teamet.

Tänkvärt. En eller två spydiga och svepande kommentarer kan alltså mätbart sänka kvaliteten i det vi gör och slutligen det patienten upplever. Hur har vi det med samtalstonen på arbetet?