Efter en sommar som att döma av temperatur och fortsatt gröna träd i slutet av september inte verkade vilja ta slut har ändå kvällarna oundvikligen blivit mörkare. Det är bara att konstatera att hösten är här. Människors liv går också obevekligen mot ett slut. Detta slut kan komma ovälkommet plötsligt och oväntat, men det kan också vara det välkomna slutet på en långdragen sjukdomsprocess.
I det senare fallet kan smärta och ångest förekomma, och i dessa fall är god palliativ vård viktig för att eliminera eller lindra symtomen. Ibland kan den döende uppleva att den behandling som ges inte är tillräcklig eller att livssituationen av andra skäl är så hopplös att man helst av allt vill påskynda döden.
Frågan om dödshjälp har debatterats i Läkartidningen och i andra medier under flera år. Sjukvårdsministern har nyligen gett besked om att en utredning av dödshjälpsfrågan ej är aktuell.
Jag har respekt för de argument som framförs för rätten till ett självvalt livsslut men respekterar också motståndarsidans argument. Jag tror dock att alla inser att ett utdraget och plågsamt slut på livet absolut måste undvikas. En god palliativ vård måste vara grunden för detta. Läkartidningen uppmärksammar detta ämne med ett temanummer och ett symposium senare i höst.
Sannolikt kommer debatten om dödshjälp att fortsätta. Det finns anledning för oss att återkomma även i den frågan.
