Bristen på personal i sjukvården är ett stort problem. Man kunde då tro att landstingen särskilt värnade utbildningsaspekter i planeringen av sjukvården. Detta gäller i alla fall inte i Stockholm. Som rapporterats nyligen i Läkartidningen [2017;114:EI6S] blir akuten på Nya Karolinska Solna (NKS) en intensivakut för bara de allra sjukaste patienterna.
Detta innebär att ingen grundutbildning, och knappast heller AT- och ST-utbildning, kan bedrivas på NKS-akuten, vilket tidigare var tänkt genom att fler patienter skulle tas emot.
I tjänstemannautlåtandet om bland annat NKS-akuten nämns inte utbildningsaspekter, och ledningen för Karolinska institutet är tagen på sängen. Något samråd mellan landstingsledning och nuvarande KI-ledning i dessa frågor har inte skett.
Något annat som drabbar utbildningen är utflyttningen av stora volymer öppenvårdsbesök från universitetssjukvård till andra aktörer, ofta i vårdvalsmodeller där man sällan åtar sig utbildningsuppdrag. Reformer som görs kan vara motiverade, men en bra sjukvård i framtiden förutsätter att vi har tillräckligt många och välutbildade läkare och sjuksköterskor.
Det blir ingen effektiv, ekonomisk eller bra sjukvård om vi inte sköter utbildningsuppdraget bra. Förutsättningen för att framgångsrikt lösa utbildningsfrågan och framtida kompetensförsörjning är en reell samverkan i form av samskapande mellan sjukvård och universitet!
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Jan Östergren är ordförande i programnämnden för läkarprogrammet, Karolinska institutet, Stockholm.
