Andelen människor över 80 år blir allt större i världen, så även i Sverige. Med stigande ålder ökar risken att drabbas av psykisk sjukdom, framför allt depression och ångest.
Av den äldre befolkningen har upp till 15 procent depressiva besvär av klinisk valör. Dessa depressioner är mer långvariga, ger mer funktionella och kognitiva svårigheter samt bidrar till ökad dödlighet. Symtomen är heterogena och lätta att feltolka. Dock har depression hos äldre inte rönt särskilt stort forskningsintresse rörande vare sig prevention eller behandling.
En artikel i BMJ [BMJ. 2018;363:k4922] belyser detta problemområde ur olika perspektiv. Där poängteras till exempel betydelsen av att depression är en kronisk recidiverande sjukdom. Detta kräver såväl ett långsiktigt behandlingsperspektiv med regelbundna uppföljningar som ett väl fungerande samarbete med anhöriga, som oftast är de första att känna igen ett återinsjuknande.
Äldre har ofta flera läkemedel för andra sjukdomar och ännu ett kan ibland vara olämpligt på grund av biverkningsrisk eller interaktioner. Trots att forskning visar att psykoterapeutisk behandling för äldre fungerar lika bra som för yngre är det i dag mycket få som erbjuds detta alternativ.
Om detta och mycket annat får man höra när Läkartidningen den 22 mars arrangerar ett seminarium med titeln Äldrepsykiatri, då aktuell forskning med fokus på depressioner presenteras.
