Nyligen anordnade Läkartidningen symposiet Laboratoriemedicin, baserat på ett temanummer med samma rubrik i våras (nr 14/2019). Det är inte ett ämne som spontant lockar alla kollegor, även om det kanske borde göra det. Resultat från våra laboratorier ligger till grund för en majoritet av alla beslut i vården.
Den tekniska utvecklingen går snabbt, både för patientnära analyser och på de stora laboratorierna. Privatpersoner kan i dag beställa sina egna analyser. Det blir allt enklare att få rätt analys i rätt tid. Men det är fortfarande lika viktigt att bara beställa analyser som »gör nytta« och att tolka svaren rätt! Analys av D-vitamin ger ingen vägledning vid epikondylit.
Alla provsvar är behäftade med en osäkerhet. Det är lätt att glömma när man i långa listor med resultat läser värden med både en och två decimaler. Det finns felkällor i hela kedjan provtagning–analyssvar och därtill en grad av osäkerhet i alla analysmetoder (se till exempel rapporten om analys av paracetamol i plasma/serum i veckans nummer av Läkartidningen). Screeninganalyser har olika prediktivt värde beroende på i vilken population de används. Inom mitt eget fält, läkemedelsanalyser, beror tolkningen helt och hållet på när i behandlingsförloppet provet är taget.
Framtiden är en tätare kontakt och dialog mellan laboratorieläkare och behandlande läkare, som Karin Littman, nybliven specialist i klinisk kemi, så elegant summerade symposiet!
