En läsvärd ledare skriven av Peter Tyrer, en av giganterna vad gäller personlighetssyndrom, har nyligen publicerats i British Journal of Psychiatry [doi: 10.1192/bjp.2019.125]. Han tog upp stigmat förknippat med dessa diagnoser och värdet av att se problematiken ur ett mer kontinuerligt perspektiv.
Ur klinisk synpunkt finns det ju ingen tydlig gräns mellan olika typer och grader av personlighetsavvikelser och funktionsstörningar, så det avvikande kan i stället beskrivas som ett kontinuum från en normal personlighet till ett svårt personlighetssyndrom.
Förekomsten av personlighetssyndrom är mellan 5 och 10 procent i befolkningen, men betydligt högre bland dem som söker sjukvård. Personlighetsrelaterad problematik medför ofta svårigheter i samspelet med andra människor. Till exempel kan påtaglig tillbakadragenhet, misstänksamhet, ängslighet eller aggressivitet göra samarbetet med patienter svårare och bidra till ett sämre behandlingsresultat vid såväl somatisk som psykisk ohälsa.
Jag menar att, oberoende av om en person uppfyller diagnoskriterier eller inte, så bör problematiken kunna identifieras inte bara inom psykiatrin utan inom alla delar av sjukvården. Vi möter ju dessa patienter inom alla specialiteter. Med bättre kunskap om den här typen av svårigheter torde ett professionellt förhållningssätt och respektfullt bemötande underlättas och konfrontationer undvikas.
Nyheter
Det började med att tv-programmet Aktuellt kontaktade läkaren Karin Hildebrand och undrade om hon ville beskriva situationen på intensivvården under pandemin. Detta ledde till att hon vid sidan av långa arbetspass på IVA har berättat om arbetet med sjukdomen i olika medier.
Debatt
En ytterst viktig studie publicerades nyligen som visar en 24-procentig minskning av skolfrånvaron hos flickor i Tigrayprovinsen i norra Etiopien jämfört med hos pojkar efter en intervention med utbildning och utdelning av mensskydd, skriver Lars Breimer.
Nyheter
En läkare finns med när Coronakommissionens ledamöter nu har valts ut. Det är Göran Stiernstedt, infektionsläkare och välkänd beslutsfattare inom vården.
Krönika
Svårt för en ljusgrön ST-läkare att koppla ihop förnuftsbromsen med »Diagnosmaskinen«, skriver Gustav Brattström i sin krönika. Därför lyssnar han avundsjukt på äldre kollegor som inte bara är sjukdomsexperter utan också människoexperter. (9 kommentar)
Nyheter
Mycket forskning som inte har med covid-19 att göra har satts på vänt under pandemin. Nu börjar Skånes universitetssjukhus låta sådana studier rulla igång igen.
Nyheter
En av kirurgen Paolo Macchiarinis tidigare patienter begär nu skadestånd på 300 000 kronor av Region Stockholm. Patienten anser att läkare vid Karolinska universitetssjukhuset genomfört ett ingrepp som han inte samtyckt till.
Debatt
Studier av tredje generationens diskproteser visar mycket goda resultat, hög patientnöjdhet, låga risker och acceptabla komplikationsfrekvenser. Diskproteser är därmed ett säkert behandlingsalternativ för väl utvalda yngre patienter, skriver Adad Baranto och Svante Berg i ett inlägg i debatten om diskproteser i LT.
Nya rön
I en studie publicerad i BMJ visas att så kallade tidiga varningssystem (early warning scores, EWS) inte alltid presterar så väl som förväntat och i värsta fall har en negativ inverkan på patientvården.
Nyheter
Sverige ser ut att få klara sig på de befintliga lagren av covidläkemedlet remdesivir under de närmsta månaderna. Orsaken är att USA uppges ha köpt nästan all medicin, rapporterar nyhetsbyrån TT.(1 kommentar)
Nya rön
I en studie har man undersökt om genetiska faktorer är associerade med risk för angioödem under behandling med ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare.
Nyheter
Under coronakrisen har de nedlagda beredskapslagren ifrågasatts. Nu planerar regeringen att tillsätta en utredning om en nationellt samordnad försörjningsberedskap.
Nyheter
I en enkätundersökning från Läkarförbundet uppger omkring hälften av 1 700 tillfrågade läkare att covid-19 påverkat deras utbildning eller fortbildning negativt.
Debatt
Äldre sköra patienter har högst risk att drabbas av såväl frakturer som kräver sjukhusinläggning som svår covid-19. Under pandemin bör vi arbeta proaktivt för att undvika ökad förekomst av frakturer och sjukhusinläggningar, skriver Märit Wallander och medförfattare.
Nya rön
I ett pågående forskningsprojekt på Rikshospitalet i Oslo där man tittat på förekomsten av hypertoni bland givare efter njurdonation har man sett en förhöjd risk hos givare jämfört med friska kontroller att utveckla hypertoni.
Nyheter
Justitieombudsmannen (JO) har beslutat att utreda Arbetsmiljöverkets agerande i samband med rekommendationer om skyddsutrustning i äldreomsorgen. Fackförbundet Kommunal anser att myndigheten har varit partisk.
Nyheter
I april och maj diagnostiserades 30 procent färre nya cancerfall än förväntat i Region Stockholm. Däremot verkar inte vården för dem som redan hade en cancerdiagnos när pandemin var ett faktum ha påverkats.
Debatt
Behandlingen av covid-19-patienter har delvis skiljt sig från ordinarie intensivvård. För att vårdapparaten ska få del av de erfarenheter vi fått måste intensivvården vara en del av uppföljningen. Detta kan inte vänta till efter sommaren, skriver Eva Åkerman och Anna Ericsson.
Nyheter
Regionerna ska prioritera personal inom äldreomsorg och sjukvård när de erbjuder antikroppstest. Det framgår av Folkhälsomyndighetens uppdaterade vägledning som även säger att ett positivt svar innebär att man kan träffa personer i riskgrupper.(1 kommentar)
Denna webbplats använder sig av kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen. Genom att använda vår webbplats så godkänner du de kakor som sparas. Läs mer!Ok
En läsvärd ledare skriven av Peter Tyrer, en av giganterna vad gäller personlighetssyndrom, har nyligen publicerats i British Journal of Psychiatry [doi: 10.1192/bjp.2019.125]. Han tog upp stigmat förknippat med dessa diagnoser och värdet av att se problematiken ur ett mer kontinuerligt perspektiv. 
