En läsvärd ledare skriven av Peter Tyrer, en av giganterna vad gäller personlighetssyndrom, har nyligen publicerats i British Journal of Psychiatry [doi: 10.1192/bjp.2019.125]. Han tog upp stigmat förknippat med dessa diagnoser och värdet av att se problematiken ur ett mer kontinuerligt perspektiv.
Ur klinisk synpunkt finns det ju ingen tydlig gräns mellan olika typer och grader av personlighetsavvikelser och funktionsstörningar, så det avvikande kan i stället beskrivas som ett kontinuum från en normal personlighet till ett svårt personlighetssyndrom.
Förekomsten av personlighetssyndrom är mellan 5 och 10 procent i befolkningen, men betydligt högre bland dem som söker sjukvård. Personlighetsrelaterad problematik medför ofta svårigheter i samspelet med andra människor. Till exempel kan påtaglig tillbakadragenhet, misstänksamhet, ängslighet eller aggressivitet göra samarbetet med patienter svårare och bidra till ett sämre behandlingsresultat vid såväl somatisk som psykisk ohälsa.
Jag menar att, oberoende av om en person uppfyller diagnoskriterier eller inte, så bör problematiken kunna identifieras inte bara inom psykiatrin utan inom alla delar av sjukvården. Vi möter ju dessa patienter inom alla specialiteter. Med bättre kunskap om den här typen av svårigheter torde ett professionellt förhållningssätt och respektfullt bemötande underlättas och konfrontationer undvikas.
Nya rön
En ny svensk studie visar tydligt att Apgarpoäng har ett prediktivt värde även hos för tidigt födda barn. Genom att optimera förlossningsförloppet och den initiala stabiliseringen, är det rimligt att anta att överlevnaden hos för tidigt födda barn kan öka ytterligare.
Debatt
Socialstyrelsens sammanställning illustrerar den omfattande sjukdomsbörda och mortalitet som covid-19-pandemin åsamkat Sverige under våren 2020, men den visar också att 83 procent av patienterna överlevde vid vård på vanlig vårdavdelning respektive 73 procent efter vård på IVA. Det skriver Håkan Hanberger och medförfattare från bland annat Socialstyrelsen.
Nyheter
Region Skåne och Europeiska investeringsbanken, EIB, har skrivit under ett låneavtal på 3,5 miljarder kronor. Pengarna ska gå till att bygga 100 000 kvadratmeter nya ytor och modernisera delar av Skånes universitetssjukhus (SUS) i Malmö.
Nyheter
Pandemin har bromsat cancerscreeningen på flera håll i landet. 18 av 21 regioner har inte klarat att kalla till mammografi som de ska. Och i Västra Götaland och Stockholm har 140 000 kvinnor fått prov för livmoderhalscancer uppskjutna, rapporterar Dagens Nyheter.
Nyheter
Allt fler sjukhus i landet återgår från de beredskapslägen som gällt under pandemin till ordinarie styrning. Men på några ställen i landet har sjukhusen ännu förhöjd beredskap.
Nyheter
Coronapandemin satte fart på den stillastående upphandlingen av digital vård i Blekinge. Nu har regionen sparkat igång sin digitala primärvård, ungdomsmottagning och viss psykiatri och rehab.
Nyheter
Nu har det första antagningsbeskedet till höstterminen kommit. Och i år har poängen i den vanligaste urvalsgruppen för blivande läkarstudenter gått upp något jämfört med i fjol. I andra urvalsgrupper är det mer blandat.
Nyheter
Flera frågor har väckts angående patienter med långvariga symtom vid covid-19. Nu ska Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, utvärdera det vetenskapliga stödet för diagnostisering och behandling. (1 kommentar)
Nyheter
Mortaliteten inom 30 dagar för patienter med covid-19 i intensivvården har minskat från 34 procent i mars till 19 procent i maj. Det visar en sammanställning som SVT Nyheter gjort.
Nyheter
Socialstyrelsen ska undersöka om Sverige kan bidra med eventuellt överskott av skyddsutrustning och sjukvårdsmateriel till Norge samt till andra europeiska länder.
Nyheter
Civilminister Lena Micko bjuder in ett antal regioner och kommuner som drabbats särskilt hårt av pandemin till samtal. Syftet är att hitta åtgärder för att vända den negativa utvecklingen.
Debatt
Debatten om palliativ vård vid covid-19 och huruvida patienter undanhålls kurativ behandling har skapat osäkerhet bland kollegor, patienter och närstående. En enkät bland medlemmarna i Svensk förening för palliativ vård visar att 13 procent fått minskat remissflöde. Utvecklingen är bekymmersam, skriver Ursula Scheibling och medförfattare.(1 kommentar)
Nyheter
Tidigt i covidpandemin var den självskattade hälsan hos personer 65–71 år bättre än tidigare år. Och de som distanserade sig fysiskt mådde bättre än de som inte gjorde det. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Nyheter
Det finns stora skillnader i läkemedelsanvändningen mellan dem som intensivvårdats eller avlidit till följd av covid-19 och befolkningen som helhet. Det visar en analys från Socialstyrelsen. Myndigheten pekar särskilt på den påtagligt högre användningen av loopdiuretika hos de intensivvårdade eller avlidna.
Nyheter
I coronapandemins kölvatten finns ett stort behov av fysisk och psykisk rehabilitering, och vid landets sjukhus växlar man upp för att möta behovet. Nyköping satsar på en nystartad step-down-mottagning och anpassad post-IVA-mottagning för covid-19-patienter.
Nyheter
När vården digitaliserats glöms särskilda boenden ibland bort. Det vill Region Västerbotten ändra på. Nu startar ett projekt där boenden i södra Lappland ska få digitala läkarkontakter, vilket ska ge ökad kvalitet och patientsäkerhet i glesbygden.
Kultur
Kina Nilsson, infektionsläkare, och hennes kollegor på Danderyds sjukhus, Stockholm, sattes på hårda prov i yrket när patienter drabbade av covid 19 började strömma in till avdelningen. Som distraktion och som en livlina till verkligheten bestämde hon sig för att skildra pandemins vardag genom att skriva en dikt om dagen. Några av dikterna publiceras i Läkartidningen.(6 kommentar)
Översikt
Ventrikulära extraslag, VES, är vanligt förekommande och i många fall asymtomatiska. Den prognostiska betydelsen av VES beror på underliggande hjärtsjukdom med god prognos för dem som är strukturellt hjärtfriska.(7 kommentar)
Denna webbplats använder sig av kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen. Genom att använda vår webbplats så godkänner du de kakor som sparas. Läs mer!Ok
En läsvärd ledare skriven av Peter Tyrer, en av giganterna vad gäller personlighetssyndrom, har nyligen publicerats i British Journal of Psychiatry [doi: 10.1192/bjp.2019.125]. Han tog upp stigmat förknippat med dessa diagnoser och värdet av att se problematiken ur ett mer kontinuerligt perspektiv. 
