Oförmågan att inse att ett förlopp inte följer det förväntade, och då korrekt agera, kallas på engelska »the failure to rescue«.
En nylig studie [Fry BT, et al. Ann Surg. 2020;271(5):855-61] sökte förklaringar till varför vissa amerikanska sjukhus uppvisade sjunkande mortalitetssiffror efter omfattande kirurgi, medan andra inte gjorde det. Över 3 400 sjukhus och 702 000 patienters data från 2005 till 2014 analyserades retrospektivt med avseende på förekomst av oönskade händelser och 30-dagarsmortalitet. Den bästa kvintilen av sjukhusen sänkte sin 30-dagarsmortalitet under perioden med 37 procent, den sämsta redovisade en ökning av mortaliteten med 12 procent. Motsvarande siffror för allvarliga oönskade händelser var en minskning med 11 procent respektive en ökning med 5 procent. De bästa sjukhusen sänkte sin »failure to rescue« med 25 procent, de sämsta ökade sin med 4 procent. Variansanalys visade att sänkt »failure to rescue« förklarade 64 procent av sänkningen av mortalitet.
Det kan alltså vara så att det är viktigare att kunna känna igen avvikelser från ett förväntat förlopp, och då agera korrekt, än att lägga all energi på att se till att oönskade händelser aldrig inträffar. För det krävs bland annat förtrogenhet, insikt och mod – personliga egenskaper som tar lång tid att förvärva, men som är starkt beroende av arbetsplatsens kultur.
Väl förtrogna, insiktsfulla och modiga anställda är ur många aspekter bra. Men främst för patienten.
