Ett år med covid-19-pandemin har gått. Sjukvården har pressats mycket hårt, och intensivvården har varit extremt belastad. Personal har beordrats arbeta långa pass med svårt sjuka patienter. Nu har 13 000 personer avlidit i sjukdomen här i Sverige, mångfalt fler är sjuka men tillfrisknar. Kvarvarande somatiska eller mentala symtom är dock inte ovanliga i efterförloppet. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) har i efterförloppet rapporterats upp till ca 30 procent hos de som haft en allvarligare sjukdomsbild [doi: 10.1001/jamapsychiatry.2021.0109].
Aktuella studier pekar också på att vårdpersonal som arbetar med de svårast covidsjuka löper ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa och PTSD [doi: 10.1016/j.psychres.2021.113763]. Kanske inte så förvånande. Sjukvårdspersonal är förstås van vid att ta hand om svårt sjuka människor, men den aktuella pandemin har fört detta till en helt ny nivå. Att möta denna anstormning av svårt sjuka patienter med en okänd smittsam sjukdom, där förloppet ofta är oförutsägbart, bot ännu saknas och därtill rädsla att själv bli smittad är förstås en påfrestning utöver det vanliga. Vi måste vara uppmärksamma och lyhörda för att också hjälpa hjälparna.
Den 24 mars inbjuder Läkartidningen till ett webbseminarium med titeln Aktuellt om PTSD, där man får del av nya behandlingsstrategier och mycket annat. Jag tror att det finns goda skäl att uppdatera sina kunskaper om detta ämne just nu!
