Kjell Asplund, expert på oredlighet i forskning, är nu aktuell med boken »Fuskarna« (Fri Tanke Förlag, mars 2021). Även om det inte handlar om forskningsfusk, så är författarskapsfrågor något som jag själv allt oftare brottas med, både som forskare och gruppledare. En känslig fråga som kan leda till konflikter efter submittering och publicering handlar om vem som bjudits in som medförfattare.

Som stöd och hjälp, och som lästips, finns den europeiska kodexen för forskningens integritet (All European Academies, Berlin 2018, www.allea.org). Under punkten »God forskningssed« anges bland annat att alla parter i forskningssamarbeten ska informeras och konsulteras på lämpligt sätt om publicering av forskningsresultat. 

International Committee of Medical Journal Editors har också riktlinjer. I dessa så kal­lade Vancouver-regler anges specifika författarkriterier, varav vissa endast kan uppfyllas om man bjudits in att delta i skrivprocessen. Eftersom rekommendationerna inte avser att orätt diskvalificera medförfattarskap ska medarbetare som lämnat påtagliga intellektuella bidrag till projektets idé eller design eller till insamling, analys och tolkning av data (punkt 1) ses som potentiella medförfattare och därför tidigt erbjudas möjlighet att uppfylla punkt 2 och 3 (skriva utkast till artikeln eller kritiskt revidera texten och slutligt godkänna artikeln för publicering).