Framtida välstånd och hälsa beror till stor del på tillgången till kompetens och ett livslångt lärande. Det är därför av synnerlig vikt att synen på och förmågan till lärande grundläggs tidigt i livet.
Skolan är den bildningsinstitution som når alla. Det finns många tecken på att många elever i skolan upplever hög stress och har lågt självförtroende. Flickor presterar väl inom teknik, naturvetenskap och matematik men ger uttryck för bristande tilltro till sin egen kompetens. Trots ett högre intresse och starkare självförtroende än flickor misslyckas pojkar i högre grad i skolan. Bakgrundsfaktorer som ekonomiska resurser och föräldrars utbildningsnivå påverkar hur unga tar till sig kunskap.
Skolan kan inte till fullo kompensera för de skillnader som finns. Det krävs därför ett bredare samhällsengagemang med förebilder som kan inspirera. Utöver universiteten kan sjukvården och andra kunskapsintensiva organisationer bidra på olika sätt. Läkare som visar intresse för ungas lärande och vad kunskap kan betyda kan påverka synen på utbildning och även framtida yrkesvägval.
I vidare bemärkelse är det viktigt att unga personer exponeras för den vetenskapliga metoden och dess betydelse inom diagnostik, prevention och behandling av sjukdom. I tider när skepsis och motstånd vad gäller vetenskap inte är ovanligt kan detta dessutom bidra till ett slags »vaccination« mot kunskapsresistens. Här kan läkare spela en viktig roll.
