»Never let a good crisis go to waste«, heter det. Uttrycket brukar tillskrivas Winston Churchill. Och efter covid-19-pandemin finns gott om både lärdomar och förhoppningar.

En sådan är att den förändrade balans vi sett mellan de som anses ha inflytande över landets sjukvård – politiker, tjänstemän och professioner – kan kvarstå. Förvisso har situationen sedan mars 2020 varit exceptionell, men professionerna har tydligt visat att man både vill, och i högsta grad kan, gå före och ta ansvar. Inte minst har snabbheten i hur kunskap tas fram, värderas, sprids och omsätts i faktisk och bra sjukvård imponerat. Det har alltså fungerat att låta professionerna ha ett större inflytande, och det vore illa om det inte kan fortsätta så.

En än viktigare sak är att professionernas självförtroende fortsätter att växa. Den välförtjänta uppskattning och respekt och det beröm som erhållits efter ett gott utfört arbete är just välförtjänt. Kärnan i det medicinska arbetet – kunskap, erfarenhet, uppfinningsrikedom parad med ödmjukhet, medmänsklighet och hårt arbete – har fungerat mycket väl, och har räddat människor till livet. Det gäller vacciner och Iva-vård men inte minst den vardagssjukvård som bedrivits under pandemin. En fin vetskap.

Eller för att ånyo travestera Churchill: professionerna har fått verktygen, och de har gjort jobbet. Precis som det ska vara. Fortsätt så, det kan morgondagens patienter bara vinna på.