Rysslands invasion av Ukraina påverkar inte bara säkerhets- och försvarspolitik. Vad gäller sjukvård och samhället i stort uppstår frågor om hur Sverige kan hjälpa till och hur Sverige ska kunna hantera situationen som kan uppstå på hemma­plan vid ankoms­ten av flyktingar med behov av sjukvård och psykologiskt stöd. Det svenska folket, olika hjälporganisationer, sjukvården på flera håll i landet, Sveriges läkarförbund, Svenska läkaresällskapet, universitet och studentkårer tillhör dem som på olika sätt har mobiliserat för att ge stöd till drabbade.

Covid-19-pandemin blottlade ett antal brister vad gäller landets förmåga att samordna och hantera en kris. Främst tack vare enorma uppoffringar och ett lösningsorienterat arbetssätt från professionerna i sjukvård och omsorg kunde oerhört många få den bästa möjliga vård som fanns att tillgå. 

Sveriges beredskap måste på nationell nivå byggas upp för att säkerställa preventiva insatser såsom vaccinationer, diagnostisk kapacitet för kända och tidigare okända smittämnen och en avsevärt bättre tillgång till läkemedel, apparatur och materiel. Dessutom måste den katastrofmedicinska kapaciteten stärkas markant för att kunna möta alla typer av hot eller faror som samhället och hälsosystemet i stort har att hantera. 

Omfattande och regelbunden utbildning och övning på alla nivåer och med samverkan mellan professioner, sjukvårdsaktörer och olika myndigheter samt den politiska nivån är nödvändig. För läkare behövs verklighetsnära övningar med olika scenarier inom bland annat traumatologi och smittspridning. För att detta ska fungera behövs forskningsbaserad kunskap och expertis samt en nationell samordning och finansiering.