Margaretha Bågedahl Strindlund

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem som orsakar mycket lidande och stora samhällskostnader. Sjukdomarna är ofta multifaktoriella och svåra att fullt ut förstå. 

Kliniker försöker att lyssna noggrant på hur patienten beskriver sina besvär och vad kroppsspråket signalerar. Till hjälp finns skattningsskalor och diagnostiska manualer, men psykiatrisk diagnostik är svår och laboratorietester saknas.

Naturlig språkbehandling är en variant av artificiell intelligens som har blivit ett intressant spår inom psykiatrisk forskning [NPJ Digit Med. 2022;5(1):46]. Metoden syftar till att tolka hur en person uttrycker sig och på så vis identifiera symtom och tecken på sjukdom. Baserat på stora mängder text, som journaldata, tränas en algoritm att analysera såväl mänskligt språk som patientuppgifter för att hitta samband och mönster. Detta gör det möjligt för datorer att tolka mänskligt språk och hjälpa till att analysera subjektiva upplevelser. Denna teknik används redan inom andra områden i samhället för att exempelvis studera kundflöden och anpassa annonser.

Naturlig språkbehandling blir troligen snart ett hjälpmedel för kliniker att identifiera psykisk sjukdom och snabbare erbjuda adekvat behandling. Men alla diagnostiska hjälpmedel till trots, så är det slutligen klinikern som ansvarar för diagnostik, behandlingsval och för att förmedla känslan av empatisk förståelse.