Carl Johan Östgren

Blå zoner, som definierar ett demografiskt eller geografiskt område där människor lever mätbart längre, har de flesta hört talas om. Men har ni hört talas om Roseto-effekten?

Roseto-effekten är uppkallad efter orten Roseto, som ligger i Pennsylvania, och identifierades 1961 när en läkare på orten och medicinchefen Stewart Wolf vid University of Oklahoma diskuterade den ovanligt låga frekvensen av hjärtinfarkt i det italiensk-amerikanska samhället. I vetenskapliga studier beskrevs sedan den tydligt lägre dödligheten i hjärtinfarkt hos ortens invånare jämfört med andra närliggande städer mellan 1955 och 1965. Statistiken var i strid med ett antal kända riskfaktorer som observerats i Roseto: de åt, rökte och drack alkohol i samma omfattning som andra jämförbara amerikanska samhällen. Skillnaden var den sociala strukturen. Samhället var homogent och sammanhållet, med nära familjerelationer och engagemang i samhällslivet. Dessa är faktorer som också bekräftats som gynnsamma vid ett antal utvärderingar av de så kallade blå zonerna.

Men hur gick det sedan? Som författarna till de vetenskapliga studierna förutspådde försvann skillnaderna när Rosetos invånare övergav sin italienska sociala struktur och blev mer amerikaniserade. Åren efter den första studien ökade antalet hjärtsjukdomar, och statistiken började påminna om den i de angränsande städerna.

Kanske detta är något att begrunda under ljusa sommarnätter?