Sommartider är lästider. Från barndomens slukande av Lottaböckerna, genom tonåren med J R R Tolkien och deckarfrossa, till en mer blandad kost i vuxenåren. Ett läsminne som fastnat hos mig är en solvarm klipphäll med iskall spänning av Alistair MacLean i »Polarstation Zebra svarar ej«.
En författare som betytt mycket för mig är Oliver Sacks. Hans djupa humanism, kombinerad med knivskarp analys av hjärnans sätt att fungera, ger mig en grund att koppla ihop kropp och själ till en helhet. Jag träffade Sacks en gång när jag var läkarstudent. Han kom till Sverige i sällskap med en vän som skulle utredas för epilepsikirurgi. Han passade på att besöka min far, Lars Erik Böttiger, som då skrev en bok om läkare som författare. Sacks var en blyg person och det var jag också, så något djupsinnigt samtal blev det tyvärr inte.
Ett annat lästips från skaran av läkarförfattare är »En ung läkares anteckningar« av Michail Bulgakov, född i Kiev 1891. Jag tror att alla unga kollegor i dag kan känna igen sig i Bulgakovs utmaningar och lärdomar som nybliven läkare på landet för hundra år sedan.
Nummer 32-33/2022 av Läkartidningen innehåller också spännande läsning, inte minst om epilepsikirurgi. I sin medicinska kommentar betonar Johan Zelano den psykologiska effekten av att sjukvården har tillgång till avancerade metoder och att forskningen, även inom ett smalt område, kan gagna många patienter. Jag instämmer och tror att Sacks och Bulgakov skulle ha gjort detsamma.
