Kommer resultatet av riksdagsvalet att få någon betydelse för hälso- och sjukvården i Sverige? Svaret är väl att ingen vet det ännu. Sjukvårdsfrågorna har kommit i skuggan av inte minst energiförsörjnings- och integrationsfrågor och har inte debatterats mycket under valrörelsen. Skiljelinjerna mellan blocken har ofta inte varit helt tydliga, men de flesta är överens om att ett huvudproblem är vårdplatsbristen, som i sin tur beror på personalbrist. Nyckelfrågan är hur personalflykten av framför allt sjuksköterskor ska stoppas. 

Att patienter ligger kvar många timmar och ibland dygn i väntan på inläggning verkar nu, i motsats till vad som gällde för bara något decennium sedan, vara vanligt på de flesta akutmottagningar i Sverige. När jag var AT-läkare på Serafimerlasarettet var det otänkbart att patienter skulle ligga kvar på akutmottagningen i väntan på plats på vårdavdelning. Även om det ofta var fullt på avdelningarna även då löstes problemet med en »snurra« som bestämde vilken avdelning som stod på tur att ta in nästa patient. Patienten åkte upp till avdelningen, som fick lösa platssituationen på något sätt, vilket oftast lyckades. Det var en annan tid med bättre tillgång på vårdplatser, och denna lösning skulle inte fungera i dag. Principen att fördela trycket är dock bra.

En strategi för att behålla personal i yrket längre behövs. Det borde gå att lösa, då arbetsuppgifterna i vården är både intressanta och meningsfyllda!