I Läkartidningen nr 38–39/2022 tar Johan Bengtsson i en debattartikel upp ett ämne som fångade mitt intresse, nämligen om det spelar någon roll hur vi kommunicerar möjliga förklaringsmodeller, orsaker till symtom eller sjukdomar till våra patienter. Olika metaforer eller liknelser används ofta för att på ett enkelt sätt begripliggöra ibland mer komplicerade processer.
Att ord spelar roll och att språket vi använder formar de tankar vi tänker gör att språket vi använder kan påverka oss på olika sätt. Förhoppningen är att det vi säger skulle kunna ha en salutogen funktion i arbetet med att hjälpa människor till bättre hälsa, men mindre väl valda ord, liknelser eller metaforer kan bidra till negativa fantasier eller tankar och därför i stället förorsaka skada. Symtom och sjukdomstecken kan då upplevas som mer skrämmande.
Språket är en fundamental del i läkekonsten, som bygger på bra bemötande, skapande av tillit, lyhört lyssnande, humor, glädje, ärlighet, intuition, inlevelseförmåga och individualisering.
Utbildningsmoment i professionell utveckling och läkekonst finns i olika format på läkarutbildningarna och inom AT-/BT-utbildningen, men jag tror att ett ökat fokus på hur vi använder oss av språket och hur vi formulerar oss vore ett värdefullt komplement i den livslånga utbildningen i läkekonst. Bengtsson ger tips om spännande läsning och forskning!
