Risken för allvarlig sjukdom eller död i åldrarna mellan 30 och 70 år har minskat avsevärt under de senaste 40 åren. Vi har aldrig tidigare varit så friska som i dag. Samtidigt har sjukdomar som hjärt–kärlsjukdom, cancer, diabetes, lungsjukdom, psykisk sjukdom och demens ökat därför att vi lever längre. Sjukvården påverkas starkt av dessa ändrade mönster.
Ny teknologi och förbättrade processer kommer att ge möjligheter att hantera en del av de ökande behoven. Med all sannolikhet är det dock inte tillräckligt. Förutom de finansiella behoven kommer personalbehovet att vara den största utmaningen. Bristen på sjuksköterskor är allom bekant. Många läkare arbetar deltid eller överväger av olika skäl att byta yrke. Dessa trender hotar möjligheten att bedriva en tillgänglig och god sjukvård.
För att adressera ovanstående trender krävs att sjukdomsbördan i samhället hanteras och att arbetslivet för sjukvårdspersonal görs mer hållbart. Prevention av sjukdom kan, förutom med läkemedel som sänker risken för exempelvis hjärtinfarkt eller stroke, ske genom förändring av påverkbara levnadsvanor såsom fysisk aktivitet, hälsosam mat, rökning och alkoholkonsumtion. På samhällsnivå spelar stadsplanering och skatt på tobak viktiga roller. För ett mer hållbart arbetsliv behövs rimliga lönevillkor, arbetstider och möjligheter till återhämtning samt ett inflytande på scheman och arbetsinnehåll.
Det åligger beslutsfattare på kommun-, region- och nationell nivå att angripa dessa utmaningar för att undvika en finansiell och hälsomässig kris.
