För flera år sedan var jag på ett boksamtal där författaren Majgull Axelsson pratade om sin bok »Moderspassion«, som handlar om moderskap. Axelsson inledde samtalet med att upplysa om att hon, född i slutet på 40-talet, bröt mönstret från kvinnorna i släktens tidigare generationer genom att inte bli gravid som ung och ogift.

Det var inte för att Axelsson levde ett mer sedesamt liv än mor och mormor, berättade hon, utan helt enkelt för att det då fanns p-piller att tillgå. Denna innovation, som många i dag tar helt för given, har medfört en frihet för kvinnor som kan jämföras med den frihet män alltid haft. Plötsligt är det möjligt att ha en relation till en person av motsatt kön och samtidigt skaffa sig en yrkeskarriär.

Ekonomipriset till Nobels minne går i år till amerikanska Claudia Goldin för hennes studier om förändringar av kvinnors deltagande på arbetsmarknaden under 200 år. Hon har bland annat visat att tillgången till p-pillret har haft stor betydelse för ekonomin i stort genom att ge kvinnor större möjlig­heter att utbilda sig och därmed delta på arbets­marknaden på ett helt nytt sätt. Nästa år har p-pillret funnits i Sverige i 60 år, och i dag finns både säkrare och effektivare preventivmetoder än 60-talets piller, men vi ska inte glömma den historiska utveckling som p-pillret faktiskt bidragit till.