Behövs en nationell kvalitetskontroll av den nya läkarutbildningen? Jag har många roliga och intressanta arbetsuppgifter. En av de mer grannlaga är att delta i utformningen av eAT-provet, som är en skriftlig datorbaserad examination som genomförs fyra gånger per år. Godkänt prov är en förutsättning för att få läkarlegitimation. AT-provet kommer dock framöver att avvecklas som en del av den större reform där den svenska grundutbildningen till läkare förlängs från 5,5 till 6 år och samtidigt blir direkt legitimationsgrundande. Alla utbildningssystem måste över tid utvecklas både till form och innehåll, och det finns säkert goda skäl till denna reformering av läkarutbildningen i Sverige.
En möjlig svaghet, som tidigare påtalats här i Läkartidningen, är att det ännu är oklart hur kvalitetskontrollen av den nya 6-åriga läkarutbildningen ska genomföras. Ett nationellt kunskapsprov behövs för att garantera en kunskapsnivå som är förenlig med god och säker vård, men även för att möjliggöra kvalitetsjämförelser jämförelser mellan lärosätena. Ett alternativt sätt för opartisk granskning som används i vissa länder som saknar en nationell tentamen är en detaljerad extern granskning av examinationerna.
Den enklaste lösningen vore att lärosätena själva kommer fram till en gemensam metod för hur en nationell kvalitetskontroll av den nya läkarutbildningen ska kunna genomföras – något som borde ligga i allas intresse. Hitintills har dock det intresset varit svagt.
