När jag var student gick jag en kurs i receptlära med en klok apotekare och skrev sedan många recept under mina kliniska placeringar. Pappersrecept, som jag fyllde i och läkaren signerade. Som AT-läkare skrev jag hundratals recept. Jag brukade smita från ronden på fredagarna för att hinna med alla utskrivningar och recept. Ibland fick jag en påringning från det lokala apoteket, om det hade gått lite väl fort.
Läkarstudenterna på den nya sexåriga läkarutbildningen har börjat sin sjunde termin och är nu ute i kliniken. De kan diskutera läkemedelsbehandling med sina handledare, men har inga formella möjligheter att skriva in ordinationerna i journaler och receptmoduler. När de tar examen i juni 2027 får de fri förskrivningsrätt – utan att någonsin ha skrivit ett recept! Det kommer heller inte att synas på apoteket att de är nya i sin roll.
En nationell arbetsgrupp utreder nu frågan hur vi ska kunna erbjuda studenterna träning och säkra deras kompetens att ordinera läkemedel inför examen. Det är slående att vi i vården har infört en lång rad digitala arbetsverktyg utan att tänka på att det behöver finnas övningsmöjligheter för våra studenter.
Min uppmaning till alla kliniska handledare: låt studenterna använda systemen under ert överinseende! Min uppmaning till alla er som utvecklar och upphandlar IT-system till vården: ställ krav på studentfunktionalitet! Hur ska vi annars kunna bedriva vård i morgon?
