Carl Johan Östgren

USA:s nya hälsominister Robert F Kennedy Jr är en uttalad vaccinskeptiker som bland annat sagt att han vill avbryta USA:s hälso­myndigheters arbete med infektionssjukdomar. Illa nog, kan man tycka, men problemen för medicinsk forskning i USA är större än så.

National Institutes of Health (NIH), med en budget på 48 miljarder dollar, är världens största finansiär av forskning inom biomedicin. Lärosätena som tar emot störst anslag från NIH är några av de internationellt högst rankade universiteten, som Johns Hopkins, Stanford och Yale. Men nu blir det andra bullar. Jay Bhattacharya, som av president Trump utsetts att leda NIH, driver nu igenom att finansiering av allmänna omkostnader för att bedriva forskning på amerikanska universitet ska minskas med 73 procent, ett beslut som dock temporärt upphävs av en domstol, enligt Science. En annan och mer udda åtgärd av den nya administrationen är att offentligt tillgängliga databaser med statistiska underlag för allt från luftföroreningar till åtgärdsprogram för hiv-bekämpning och kartläggning av kroniska sjukdomar helt abrupt försvunnit när webbplatser för statliga myndigheter släckts ned.

Men berör detta oss? I Europa finansierar NIH, via anslag till amerikanska universitet, en mängd internationella forskningssamarbeten inom biomedicin, och många svenska forskargrupper samarbetar med amerikanska forskare. I en intervju med ekonomikanalen EFN säger Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke att »man blir orolig på alla områden«. Det är bara att hålla med.