Anne Garland. Foto: Anneli Nygårds

Vilka är de viktigaste framstegen inom ortopedin det senaste decenniet?

– »Snabbspår« för höft- och knäproteskir­urgi, med vårdtider som reducerats med upp till 80 procent, har influerat vårdtiden efter andra ingrepp. Utvecklingen av kvalitetsregistrens uppföljning »IRL« som lett till skyndsam utfasning av underpresterande implantat och råd om behandling när man registrerar i registret. Ett vårdprogram för distala radiusfrakturer har tagits fram. Det är konkret, nytänkande i sin utformning, direkt kopplat till kvalitetsregistret och har potential att influera hur vi utformar framtida vårdprogram.

Vilka medicinska frågor driver ni? 

– Vi krokar arm med NPO Rörelseorganens sjukdomar och kunskapsstyrningen. 2024 ska vårdprogram för höftledsfrakturer och kunskapsstöd för fotledsfrakturer tas fram. Kloka kliniska val och hur nyheter ska utvärderas och introduceras är andra stora frågor. 

Vilka utbildningsfrågor är viktiga?

– Mest aktuellt för oss är att driva ST-skolan, som täcker ST-läkarnas kursbehov för c-målen. Vi har hämtat inspiration från SFOG och rullade igång 2023. Nästa stora projekt som vår utbildningskommitté arbetar med är en fortbildningspolicy för specialister. 

De viktigaste framtidsfrågorna? 

– Ortopedins ödesfråga är samverkan mellan privata och offentliga vårdgivare. Inom exempelvis ryggkirurgi och höft- och knäproteskirurgi är nära hälften av de primära volymingreppen förlagda hos upphandlade privata vårdgivare. Det påverkar vår sammantagna nationella förmåga till forskning, utbildning, kompetensförsörjning, 24/7-verksamhet och beredskap för oförutsedda händelser. Vi arbetar intensivt tillsammans med såväl den offentliga vården som privata vårdgivare och akademin med att hitta konstruktiva förslag för att säkra framtidens samarbete utifrån befolkningens behov.