Intresset för psilocybin – hopp eller hajp?
Intresset för psilocybin, den aktiva substansen i »magiska svampar«, har brett ut sig i det breda folklagret, då det är en möjlig kommande behandling mot depression. En av mina patienter fick frågan: »Mamma, ska du inte testa svampar?« Vad driver detta intresse? Visst är det kittlande med de psykedeliska effekterna, men för de deprimerade patienterna handlar det mest om att de vill må bättre.
Narkosmedlet ketamin har liknande egenskaper och kan ge snabb antidepressiv effekt i låga doser. En enkätstudie fann att ett vanligt tema hos dem som efterfrågade ketamin var desperation. Den stora merparten av deprimerade patienter blir hjälpta av de behandlingar som står till buds i dag, men inte alla. Trots bristfällig blindning i de kliniska prövningarna och därmed stora förväntanseffekter är psilocybin tillsammans med psykologisk behandling lovande mot svårbehandlad depression. Små fas 2-studier av behandling mot depression med entusiastisk studiepersonal och vältrimmade prövningsställen blir dock ofta positiva. Svallvågen från dessa räcker inte alltid till en kliniskt relevant efterdyning vid de större fas 3-prövningarna, som för psilocybin mot depression fortfarande pågår.
För patienternas skull är det viktigt att vi objektivt förhåller oss till data, med bibehållen optimism när det går. Som det stod en gång på banderollen över Solnavägen mellan Karolinska sjukhuset och institutet: Gråt inte, forska!
