Medicinsk forskning skapar stora värden
Carl Johan Sundberg, medicinsk redaktör; professor, fysiologi.
Sverige har under lång tid varit framstående inom medicinsk forskning. Tillsammans med den generella samhällsutvecklingen har ett stort antal upptäckter och innovationer bidragit till en bättre hälso- och sjukvård och till en livskraftig life science-industri.
Det finns dock påtagliga hot mot svensk medicinsk forskning. En lägre andel av svenska läkare är forskningsaktiva, och statens finansiering av forskning och utveckling inom medicin och hälsovetenskap har sjunkit under senare år. I dag utgör den 0,15 procent av BNP – en minskning med en femtedel sedan 2017.
Forskning har bidragit till att vi i dag lever längre och i genomsnitt har fler friska år än tidigare. En stor del av detta beror på förbättrad prevention och nya behandlingsmetoder för hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. År 2021 var, per 100 000 invånare, incidensen av stroke och hjärtinfarkt cirka 50 procent och mortaliteten 70–80 procent lägre än 20 år tidigare. Den sänkta åldersjusterade dödligheten i cancer över de senaste 30 åren förklaras till stor del av minskad rökning och bättre generell hälsa. Utvecklingen av alltmer effektiv kirurgi, strålbehandling med större precision och individanpassad läkemedels- och cellterapi har bidragit ytterligare. Dessutom har forskning visat att billiga läkemedel såsom acetylsalicylsyra och metformin kan förebygga återfall av vissa typer av kolorektalcancer respektive bröstcancer.
För att svensk medicinsk forskning ska kunna fortsätta bidra till att utveckla hälso- och sjukvården och bidra till vårt välstånd krävs reformer. Avgörande är en ökad och stabil finansiering, bättre förutsättningar för både grundforskning och klinisk forskning samt en hälso- och sjukvård som prövar och anammar nya metoder.
