Unga vuxna i vården
»Ålder är bara en siffra«, säger vi i olika sammanhang som ofta har med vårt eget åldrande att göra. I mitt jobb som barnläkare har jag länge haft en bestämd uppfattning om att du är barn till den dag du fyllt 18 år. Den senaste tiden har jag fått anledning att fundera på när man anses vuxen i Sverige – även som patient.
Inom cancervården har det uppmärksammats att tonåringar och unga vuxna är en grupp patienter med specifika behov och förutsättningar att hantera en svår sjukdom. Att möta de unga kräver kunskap, insikt i vad som är viktigt för just denna grupp, lyhördhet och kanske också en mer inbjudande vårdmiljö än det traditionellt utformade väntrummet för antingen barn eller äldre vuxna. Parallellt med ökad kunskap kring det psykosociala omhändertagandet och insikten att vi läkare behöver samarbete över den satta åldersgränsen behöver också organisationer förändras. Att ta in de ungas åsikter genom patientföreningar är numera en självklarhet.
Ökad kunskap kring tumörsjukdomars biologiska ursprung och molekylära tumörfynd gör ju att samma behandlingar numera ges till både barn och vuxna, vilket har lett till stora vinster för flera patientgrupper. När vi blickar framåt blir det viktigt med ökat samarbete kring just kliniska läkemedelsprövningar i fas 1 och 2, som ofta inkluderar både barn och vuxna. Där behöver prövningsenheter organiseras för att möjliggöra detta. Tillsammans förbättrar vi faktiskt vården för våra patienter!
