Socialstyrelsen har nyligen publicerat en kunskapsöversikt om flickor som skär sig [1]. För psykoterapi konstaterar Socialstyrelsen att det nästan helt saknas behandlingsstudier som specifikt inriktar sig på ungdomar som skadar sig. De studier som finns baseras i huvudsak på vuxna och inriktar sig på det vidare begreppet avsiktligt självskadesyndrom som också inkluderar tablettförgiftningar med eller utan självmordsavsikt.
Socialstyrelsen utelämnar helt att det finns ett starkt stöd för psykodynamiskt inriktad behandling vid behandling av vuxna med borderline-personlighetsstörning. Att en sådan behandling minskar både självskadandebeteenden och självmordsförsök samt förbättrar den psykiska hälsan och den sociala funktionen generellt är visat i en välgjord studie där patienter slumpvis fördelats till psykodynamisk- eller sedvanlig behandling [2]. En kort intervention med fyra samtal psykodynamisk psykoterapi efter ett självmordsförsök eller en självskadeepisod, minskade kraftigt och signifikant antalet nya försök och episoder halvåret efter interventionen jämfört med patienter som istället fick sedvanlig behandling [3].

Visade bäst resultat
Samtidigt lyfter Socialstyrelsen fram kognitiv beteendeterapi (KBT) och dialektisk beteendeterapi (DBT) som lovande behandlingar. Detta trots att KBT inte visat signifikanta skillnader avseende självskadande jämfört med kontrollgrupper [4], och trots att skillnaden i självskadande mellan patienter som fått DBT och de som fått sedvanlig behandling inte är signifikant ett år efter avslutad behandling [5]. Forskningsunderlaget är litet och det är svårt att dra säkra slutsatser, men i de studier som ändå finns visar psykodynamisk psykoterapi bäst resultat. Socialstyrelsen bör därför kunna motivera sin slutsats om KBT och DBT som speciellt lovande och sitt val att utesluta studier av psykodynamisk psykoterapi.

leg psykolog, leg psykoterapeut
Samtalscentrum Unga Vuxna, Nyköping
peter.ankarberg@dll.se