Väldigt få som spridit mantrat om att 9 av 10 sjuka kvinnor förlorar på att arbeta har följt sedvanliga journalistiska principer för forskningsgranskning när man utifrån olika ideologier kommenterat valda slutsatser.
Någonting måste vara fel, tänkte undertecknad. Mitt kära Karolinska institut får inte användas för vulgärideologisk propaganda. Inspirerad av Janne Josefssons variant på Balkanbuskis – den orädda jakten på jugoslaviska gummor i otäcka byar – skummade jag rapporten med tropikhatt och skottsäker väst på.
Upplägget är en kvantitativ, enkätbaserad fall–kontrollstudie. Enkäter skickades till huvudsakligen lågavlönade kvinnor i åldrarna 30–55 år i fem län. Fallgrupp efter bortfall 231 långtidssjukskrivna, kontrollgrupp 194 friska.
Trots andra intressanta observationer på det begränsade materialet har privatekonomin dominerat medierapporteringen: Hur kan det bli förlust av arbete?
Efter skatt är genomsnittligt självrapporterad medianlön 10368 kr, och sjukpenning plus avtalsförsäkring 9550 kr.
Sedan antas följande:
1. Arbetande betalar lunch ute enligt Konsumentverkets schablon (1320 kr/ månad, eller 66 kr per dag vid 20 arbetsdagar).
2. Arbetande betalar efter ett felaktigt beräknat skatteavdrag 420 kr/månad för kollektivtrafik.
3. Sjukskrivna har inga transportutgifter och ägnar sig åt att laga lunch i hemmet till en kostnad av 250 kr/månad.

Netto blir kostnaden för att arbeta (sic!) 1490 kr. Alltså förlorar 90 procent av kvinnorna i »studien« på att arbeta.

Frågor
Vi som träffar verklighetens Susannor, Gun-Brittor och Pernillor på avdelningar, sjukhem, dagis osv kliar oss i huvudet:
Hur många lågavlönade äter Dagens lunch för 66 kronor?
Ska långtidssjukskrivna antas vara så dåliga att de inte kan lämna hemmet? Som läkare skulle man i så fall kanske överväga sjukhusinläggning.
Finns det inga kostnader för att vara sjuk? Hälsovård, mediciner, missad löneutveckling, övertid och ob-tillägg med mera.
Har inga journalister eller DN-debattredaktörer hört talas om matlåda?
Det finns säkert inlåsningseffekter i välfärdssystemen. Rimliga angreppspunkter borde vara tex den heliga åttatimmarsdagen, låga kvinnolöner och patriarkala familjestrukturer.
med kand, T11, Karolinska institutet
hakansson@come.to
PS. Den icke granskade, icke publicerade rapporten finns på Ühttp://www. sjukskrivning.nuY´. Där återfinns även KIs logotyp trots att KI inte har med detta att göra [1]. DS.








Studien, presenterad i form av en debattartikel i Dagens Nyheter, fick stort massmedialt genomslag, inklusive pressmeddelande från Karolinska institutet.