Daniel Håkanssons inlägg bygger på en del rena missuppfattningar kring vår studie om bakgrunden till svenska kvinnors långa sjukskrivningar. Studien har utförts på ett slumpmässigt urval av 300 långtidssjukskrivna och 300 icke sjukskrivna kvinnor i åldrarna 30–55 år i fem län. Urvalet har alltså inte gjorts bland lågavlönade, utan är representativt för den kvinnliga befolkningen i stort – utanför de rena storstäderna.

Våra resultat
Genom att jämföra de sjukskrivna kvinnorna med de icke sjukskrivna har vi kunnat peka på fyra huvudsakliga faktorer som orsakat den ökade långtidssjukskrivningen bland kvinnor. De är:
1. Bristande närvaro på arbetsplatsen. De sjukskrivna kvinnorna har i större utsträckning haft huvudansvaret för barnen, de har fler barn och har i större utsträckning arbetat deltid under fler år. Det har inneburit att de tappat i kompetens och inte trivs på jobbet.
2. En sjukvård som inte är tillgänglig. Hälften av kvinnorna står i kö för utredning och har gjort det länge, och många kvinnor är inte utredda över huvud taget.
3. Inlåsning – som innebär att de sjukskrivna kvinnorna i mindre utsträckning varit rörliga på arbetsmarknaden och att de har få upplevda eller reella möjligheter att byta jobb.
4. Att de ekonomiska incitamenten till arbete saknas. Vi har då räknat med de merkostnader som kan uppstå just på grund av att man arbetar, i huvudsak lunch, t ex i personalmatsal, och kostnader för transporter till och från jobbet. Kostnaderna är beräknade utifrån Konsumentverkets normer. Merkostnaderna för att äta lunch ute jämfört med hemma är då 1070 kr, eller 48,60 kr per dag, räknat på 22 arbetsdagar per månad. Transportkostnaderna har lågt beräknats till 420 kr per månad, alltså sammanlagt 1490 kr för att arbeta.

Detta innebär att 90 procent av alla sjukskrivna kvinnor förlorar på att arbeta. Även om man tar bort transportkostnaden förlorar de flesta kvinnorna på att arbeta.
Studien uppfyller alla krav på forskningsetisk granskning. Materialet är av den omfattningen att de statistiska analyserna har kunnats utföras korrekt och med sedvanlig stratifiering för kontroll av störfaktorer som ålder och yrke. Undersökningen har genomförts av en forskargrupp som varit avlönad av Karolinska institutet och finns att hämta på institutionens webbplats: http://www.phs.ki.se/occupmed