Erik Nilssons referat under »Nya rön« [1] är inte helt invändningsfritt. Referatet avsåg en stor brittisk multicenterstudie, där 928 patienter med ljumskbråck randomiserats till öppen eller laparoskopisk nätplastik [2]. Nilssons referat rubricerades »Efter fem år mår patienterna ungefär lika bra«, vilket ger ett annat intryck än artikelförfattarnas redovisning och bedömning.
Nilsson betonar att de statistiska skillnaderna inte alltid uppnådde signifikans (dvs P-värde 0,05). Han nämner dock inte att jämförelserna i absoluta tal och vid samtliga fyra mättillfällen utföll till laparoskopins fördel, vilket förstås har betydelse vid den övergripande analysen.
Även om laparoskopins fördelar avseende långtidsbesvär inte var så stora i den aktuella undersökningen, kan författarna referera till flera andra studier där utfallet gått i samma riktning, vilket talar emot att fynden skulle vara slumpmässiga.
Sålunda hade en översättning av något av nedanstående två citat utgjort en mer korrekt rubrik:
»Laparoscopic surgery was associated with less long-term numbness and probably less pain in the groin.« (Författarnas koncisa sammanfattning av den stora mängden siffror.)
»More advantages from laparoscopic repair«. (Den välrenommerade tidskriftens egen kommentar i innehållsförteckningen.)

I övrigt kan nämnas att Storbritanniens nationella riktlinjer för ljumskbråckskirurgi nyligen uppdaterats, till laparoskopins fördel [3]. Numera anses laparoskopi, i form av såväl TAPP som TEP, vara likvärdiga förstahandsalternativ till öppen nätplastik. Detta gäller alla typer av ljumskbråck, även ensidiga primära bråck.