Titeln på ett kort referat av en artikel [1] kan alltid diskuteras och beslutas ofta av tidningen. Så skedde beträffande det inlägg som Bengt Novik refererar till i LT 22/2005 (sidan 1758). Mitt eget förslag var »Öppen eller laparoskopisk bråckoperation – hur mår patienterna fem år efteråt?« Dock har jag inget att invända mot Läkartidningens rubrik (»Öppen eller laparoskopisk bråckoperation: Efter fem år mår patienterna ungefär lika bra«).

Skillnaderna är små

Känselbortfall
Till skillnad från smärta är känselbortfall inte en stigmatiserande komplikation. I mitt referat framhöll jag att fler öppet än laparoskopiskt opererade patienter upplevde känselbortfall fem år efter operation, 67 av 271 respektive 36 av 283. Det var dock bara sex öppet och fem laparoskopiskt opererade patienter som upplevde denna komplikation som allvarlig (»extreme« eller »quite a lot«).

Kostnadsanalys
Den randomiserade studien [1], vars långtidsresultat anförts ovan, har föranlett en kostnadsanalys [2]. Där framkom att extrakostnaden för en laparoskopisk jämfört med en öppen operation uppgick till 55548 engelska pund (95 procents konfidensintervall, 47216–63885 pund) per livskvalitetsjusterat levnadsår (QUALY). Detta är en hög kostnad.

Ny jämförelse med öppen nätinläggning
År 2004 publicerades en randomiserad studie som jämförde laparoskopisk operation med öppen nätinläggning för ljumskbråck [3] där 1696 patienter följts i upp till två år efter operation. Studien har tidigare refererats i Läkartidningen (2004;101:3228). Man fann ingen skillnad i långtidskomplikationer inkluderande smärta mellan de två operationsmetoderna. Däremot sågs signifikant fler postoperativa komplikationer och fler recidiv bland laparoskopiskt opererade patienter. Livshotande komplikationer förekom hos 1,1 procent av laparoskopiskt opererade patienter jämfört med 0,1 procent hos öppet opererade – justerad oddskvot 11,2 (95 procents konfidensintervall) 1,3–95,3.