Bengt HJohansson tar upp en principiellt viktig fråga rörande referentbedömning. Skall granskningen ske enkelblindat (referenten är anonym för författaren men författaren känd för referenten), dubbelblindat (referenten anonym för författaren och författaren anonym för referenten) eller helt öppet (granskaren och författaren vet varandras namn)?

Enkelblindning vanligast
Enkelblindning är i särklass vanligast idag i medicinska tidskrifter. Dubbelblindning känns mer sympatiskt – man tar bara hänsyn till artikeln och inte till författarens person. Helt öppen bedömning tvingar enligt förespråkarna referenterna att vara mer grannlaga eftersom de måste öppet stå för vad de skrivit.
De intuitiva känslorna håller dock inte för en systematisk granskning. I stora material går det inte att påvisa några skillnader avseende granskningskvaliteten eller rekommendation (accept, refus) mellan de olika tillvägagångssätten [1-3]. Sådana skillnader kan naturligtvis finnas ändå men troligen spelar de ingen avgörande roll.
Läkartidningen tillämpar enkelblindad referentgranskning. Vid valet av referent försöker redaktionen se till att det inte finns personliga eller andra motsättningar mellan granskaren och författaren, och att den som granskar har minst lika god erfarenhet och kompetens inom ämnesområdet som den som har skrivit artikeln.