I Läkartidningen nr 26–27/2005 redovisas ett försök med generisk förskrivning i Västra Götaland. Undersökningen visade att det finns acceptans för systemet hos läkare och farmacevter, men att den inte fungerar utan en utbyggd IT-support. I rapporten anges följande skäl för försöket.
1. Generisk förskrivning blir ett gemensamt och entydigt språk för sjukvårdens professioner. För statistik och forskning är detta i långa stycken tillgodosett med ATC-koderna.
2. Generisk förskrivning minskar risken för dubbelmedicinering. Eftersom patienten kommer att fortsätta att hämta ut varumärke B innan varumärke A är slut påverkas den inte. Möjligen kan dubbelförskrivningen minska, men denna skall ju den nyligen beslutade Läkemedelslistan förhindra.
3. Generisk förskrivning förhindrar den pappersexercis som generisk substitution gett upphov till. Detta problem, har nyligen lösts digitalt.
Huvudskälet till generisk förskrivning är dock sänkta läkemedelskostnader för staten. I England är 80 procent av förskrivningen generisk, vilket resulterat i att 53 procent av alla expedierade mediciner är generika (2003). De ekonomiska vinster som därmed gjorts har till stor del redan hämtats hem i Sverige i och med den generiska substitutionen på apoteken. En kalkyl som behandlar kostnader för investeringar/drift av IT-stöd för generisk förskrivning och ytterligare potentiella besparingar på generika bör således göras.
Varumärken spelar enorm roll
Varumärken spelar som bekant en enorm roll för säljare och köpare i vårt samhälle. Vad slopade varumärken på läkemedel får för konsekvenser för dessa är inte utrett. Den »enklare« namngivning som skall uppnås med generisk förskrivning motverkas av att även patentskyddade läkemedel får ännu ett namn. Förskrivning av atorvastatin expedieras som Lipitor, dvs ytterligare ett namn som patienten skall hålla reda på. Är inte bättre diagnoser, noggrannare dosering och ökad följsamhet angelägnare åtgärder för att få en rationellare förskrivning och därmed sänkta kostnader?
