Urologer propagerar i en nyhetsartikel om prostatacancer i Läkartidningen 26–27/2005 (sidan 1966) för ökad förskrivning av antiandrogen behandling i stället för kastration (kirurgisk eller hormonell). De motiverar detta med att patienten då i större utsträckning kan behålla sin sexuella förmåga, och de tror att det sker en underförskrivning på grund av okunskap hos läkare.
Prisskillnaden är enligt artikeln: kirurgi 20000 kr i engångskostnad, hormonell kastration 17000 kr/år och antiandrogen behandling 45000 kr/år!
Om Läkemedelsförmånsnämnden har beslutat att medel som Viagra mfl mot sexuell dysfunktion ej skall ingå i högkostnadsskyddet – är det då rimligt att man förskriver antiandrogen behandling i stället för billigare alternativ, bara för att eventuellt minska uppkomsten av sexuell dysfunktion? Är detta ansvarsfullt användande av skattemedel?