Jag läste med intresse Magnus Karlssons utmärkta referat i LT 32–33/2005 (sidan 2208) av den japanska studien om B12, folsyra och reduktion av risken för höftfraktur [1]. Jag vill gärna lägga till några kompletterande synpunkter.

Hypotesprövning med fallgropar
I antiken ansåg man att hysteri berodde på att livmodern slitit sig och vandrade omkring på måfå i kvinnokroppen; hysteri var en exklusivt kvinnlig sjukdom i den tidens begreppsvärld. Med utgångspunkt från denna hypotes lade man illaluktande ämnen under näsan på den hysteriska kvinnan och välluktande ämnen på underlivet för att locka tillbaka livmodern till rätt plats. Behandlingen fungerade ofta på hysterin, och den förklarande hypotesen ansågs bekräftad.
En liknande vantolkning kan ha drabbat de japanska forskarna. De resonerar exklusivt i termer av högt homocystein, benmassa och fallfrekvens. En alternativ hypotes är att de behandlade patienterna hade bättre balans och reflexer än kontrollfallen; därför klarade de sig bättre trots lika många fall och lika liten benmassa. Det är väl känt att B12-folatbrist ofta drabbar balansen [2].

Konkret resultat med implikationer?
Jag har läst igenom den japanska studien några gånger och kan inte upptäcka några påfallande brister i uppläggning och genomförande. För mig verkar det klart att patienterna hade B12-folatbrist manifesterad som lätt förhöjt homocystein [1]. De fick en dokumenterat verksam oral behandling med 1,5 mg kobalamin och 5 mg folsyra dagligen [3]. Av farmakokinetiska skäl kan man misstänka att de skulle ha klarat sig lika bra med en fjärdedels tablett folsyra dagligen, 1,25 mg [4]. I dagsläget är marknadspriset i Sverge för denna behandling ungefär 1krona och 20 öre, årskostnad omkring 440 kronor (patientens pris utan förmån).
Den nuvarande förskrivningen av vitamin B12 och folat har ifrågasatts [5]. Enighet tycks dock råda om att profylax är befogad vid absorptionsrubbningar [3]. Den japanska studien [1] leder möjligen till att vi kan acceptera behandling med kobalamin 1 mg dagligen och folsyra 1,25–5 mg dagligen hos åldringar med homocystein i storleksordningen 15-25 mikromol/L. Eller?