Magnus Karlssons analys i LT 32–33/ 2005 (sidan 2208) av en japansk studie över effekten av behandling med kobalamin (B12), 1,5 mg dagligen, och folsyra, 5 mg dagligen, som profylax mot höftfraktur hos slagrörda patienter [1] födde funderingar.

I linje med våra observationer
Trots olika metoder och inriktning ligger de japanska fynden i linje med våra observationer på tvillingar över 80 år [2]. Höftfrakturer beror lika mycket på degenerativa förändringar i hjärnan som på degenerativa förändringar i skelettet – jämför med välkänd riskökning när gamla människor använder hypnotika och sedativa.
Homocystein har betydande samband med åldersförändringar i hjärna och skelett. Dess nivå bestäms huvudsakligen av folat, kobalamin och njurfunktion. I våra tvillingmaterial med åldringar är det folatbrist som har störst klinisk betydelse [2]. Vid sidan av kosten betyder tarmfunktionen en hel del – laxermedel är en riskfaktor med hänsyn till folatbrist [3]. Folatbrist är säkert ett underskattat problem, åtminstone inom geriatriken. Adekvat profylax på ålderns höst kan inte vara fel.