Nu har det åter kommit en av dessa OECD-rapporter där »produktiviteten« i svensk sjukvård jämförts med samma i andra europeiska länder (refererad i Läkartidningen 26–27/2005, sidan 1964). Får jag rekommendera OECD att möjligen göra ett studiebesök för att ta reda på fakta?
På de offentliga vårdcentralerna i Sverige sorteras patienterna av sjuksköterskor. Sjuksköterskorna tar hand om enklare fall såsom förkylningar, småsår etc. Detta innebär att enbart de »tunga« patienterna kommer till läkare.
Ett sådant system finns inte i andra länder och inte heller inom den privata vården. Där hjälper sjuksköterskan läkaren på mottagningen, kallar in patienterna, river av papper på britsen etc. Vi har ingen hjälp på de offentliga vårdcentralerna. Vi kan alltså konkludera att privatläkarna i Sverige och i andra länder är = 0,5 sjuksköterska + 0,5 svensk offentlig distriktsläkare.
Men det finns mera som är skumt i jämförelsen. Jag har själv cirka 1000 patientbesök om året på jourläkarcentralen. Dessa besök räknas inte med i min statistik! Dessa försiggår nämligen ett annat ställe än på vårdcentralen! När man nu vet att många offentliga läkare tar ut jourkompensation, så börjar man ju förstå en del.
I Danmark finns inga barnavårdscentraler. Den danska praktiserande läkaren, och de flesta europeiska, vaccinerar själv barnen, mäter och väger dem etc. De vaccinerar också själva patienterna mot influensa. En injektion = ett besök. I Sverige utförs detta arbete av sjuksköterskor.

Orsaker till minskad »produktivitet«
Jag har arbetat i Sverige sedan 1970. Systemet med sorterande sjuksköterskor fanns inte då. Vi börjar nu förstå varför »produktiviteten« har minskat med åren.
Jag vill också påstå att vårdtyngden hos de patienter vi tar hand om har ökat alltmer. Sjukhusen skickar ju ifrån sig alltfler patienter till oss.
Jag har arbetat som provinsialläkare, husläkare, familjeläkare, distriktsläkare och allmänläkare sedan 1970. Under tiden har kollegorna i Danmark hela tiden kallats för praktiserande läkare och i England för GP. Inflationen i titlarna i Sverige vittnar om en politisk klåfingrighet där varje ny regering har »reformerat« oss. Nu skall jag avslöja en mycket stor hemlighet: Jag och mina kollegor har hela tiden haft samma arbete! Kanske har man blivit allt tröttare av alla reformerna …
Kan inte våra företrädare tala om för de olika myndigheterna att man inte kan jämföra offentliga distriktsläkare med privata läkare i Sverige? Att man inte kan jämföra ett läkarbesök hos de offentliga distriktsläkarna i Sverige med besök hos läkare i öppen vård i andra länder?