Årligen inkommer ca 9000 anmälningar till patientförsäkringen Personskadereglering AB (PSR). Ersättning utgår för ca 45 procent av dessa. Av de ca 3 600 ersatta patientskadorna år 2001 innebar närmare tre av fyra någon grad av invalidisering.
Antalet årligen inträffade personskador i vägtrafikolyckor (dvs med fordon inblandade) rapporterade av polisen är numera i storleksordningen 28 000 [1]. Det är dock en kraftig underskattning av det verkliga antalet personskador, som uppskattas till ca 50 000 årligen [2]. För dödsfall är rapporteringen i stort sett heltäckande, medan det för lindriga skador förekommer en omfattande underrapportering. De kända patientskadorna är därmed påtagligt färre än trafikskadorna.

Skattningen av personskador i trafiken
Skattningen av det verkliga antalet personskador i vägtrafiken är ett resultat av många års forskning och projektarbeten. Ett tidigt exempel är en rikstäckande studie avseende polisens underrapportering av 1964 års vägtrafikolyckor [3]. Sedan år 1999 bedrivs en omfattande registrering vid 36 sjukhus i sju län samt elva kommuner, benämnt STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), med syfte att förbättra registreringen av trafikskador [4].
Fyra datakällor – STRADA, polisstatistiken, Socialstyrelsens patientstatistik för sluten vård samt Trafikskadenämndens årliga sammanställningar av invaliditetsfall – används för att uppskatta det verkliga antalet inträffade vägtrafikskador med personskada och deras konsekvenser.
Motsvarande arbete för att skatta det verkliga antalet patientskador i svensk sjukvård saknas. I vår artikel i Läkartidningen [5] om kostnader för patientskador utgår vi från de uppgifter som finns tillgängliga om antalet anmälda patientskador i svensk sjukvård. Detta antal är förmodligen en underrapportering, kanske på liknande sätt som polisstatistiken är en underrapportering av vägtrafikolyckornas verkliga antal.
Ersättningsbeloppens storlek och sannolikheten att få ersättning för skador är förmodligen ett viktigt incitament för att anmäla skador. Eftersom ersättningsbeloppen är större i USA och i flera europeiska länder än i Sverige är benägenheten att anmäla skadan också sannolikt större i andra länder. Det kan förklara varför skattningar från andra länder indikerar helt andra siffror för patientskador.

Sjukvården ligger många år efter
Vi instämmer därför helt i Bengt Noviks önskemål om ökad uppmärksamhet på sjukvårdens behov av säkerhetsarbete. Framförallt tycker vi att ett ökat arbete med att kartlägga det verkliga antalet skador i sjukvården bör eftersträvas. Återigen ser vi exempel där man inom trafiksektorn varit mycket försigkommen både med att finna data som beskriver problemets omfattning och med att utveckla metoder för att förebygga att skador inträffar. Här upplever vi att sjukvården ligger många år efter i utvecklingen.