Mitt i medelåldern kan jag knappt minnas att jag som vuxen vaknat medveten om att jag haft drömmar under natten som gått. Än mindre mardrömmar.
När jag nyligen för tredje morgonen i rad vaknade efter en natt fylld av långdragna, bisarra och direkt plågsamma mardrömmar, började jag fundera över orsaken.
Resultatet blev att jag nu känner mig föranledd att överväga en ändrad inställning till generikautbytesreformen än den relativt positiva som jag haft och försökt delge mina patienter. Oräkneligt är det antal gånger jag med hittills gott samvete försäkrat patienter att väsentliga, om ens några, skillnader mellan generika och original inte föreligger.
Bytte tillbaka till originalpreparatet
I sex månaders tid hade jag förskrivits originalpreparatet Z, en storsäljande betablockerare. Samma natt mina maror begynte hade jag istället tagit generikautbytet M för första gången, och så även de två efterföljande nätterna. Väl slagen av misstänksamhet lät jag bli såväl M som Z i en vecka. Därefter gav jag M en ny chans, med en lika vedervärdig natt som resultat. Nu bad jag förskrivande kollega om ett nytt recept på Z. Det fick jag, med hans signum i den av mig själv ytterligt sällan använda »Får ej bytas ut«-rutan. Efter ytterligare en veckas »wash out« utan betablockerare har jag nu börjat om med Z, och mardrömmarna lyser med sin frånvaro, tack och lov.
Bevisa skillnader i biverkningsfrekvens?
Hur är det egentligen med ekvivalensen i generikasfären? Behöver tillverkaren, förutom förhoppningsvis identisk effekt, bevisa frånvaro av skillnader i biverkningsfrekvens? Jag vill naturligtvis inte påskina att jag som individ är »statistiskt signifikant«, men det självupplevda har nog en stor tendens att påverka även oss förskrivare, på gott och ont.
När jag härnäst möter en patient som inte vill få generiska alternativ erbjudna på Apoteket, kommer jag att lyssna än mer noga efter skälet till vederbörandes önskemål. Därmed inte sagt att jag oftare kommer att göra andra bedömningar än hittills när det gäller vad jag ska signera. Låter vi ekonomisk vinst få ha ett för högt, om än annorlunda, pris? Det vore en än värre mardröm än mina.
