I Läkartidningen 38/2005 (sidorna 2625-6) skriver Jörgen Malmquist att alternativmedicinen bör sättas under luppen och Jesper Jerkert om att det är oetiskt att uppmuntra till användning av behandlingar som saknar evidens.
Vanligt att idrottare tar kosttillskott
Det kan då också erinras om att inom idrottsrörelsen finns ett mycket utbrett bruk av kosttillskott som är långt ifrån testat eller ens rimligt att använda. Den engelske idrottsfysiologiprofessorn Ron Maughan, Loughborough University, har därvid formulerat sin egen regel avseende kosttillskott till idrottsmän:
Maughans rule for supplements
If it works, it is probably banned
If it´s not banned it probably don´t work
If it looks too good to be true, it
probably is
I en modern värld, där de medicinska företrädarna framhåller vikten av ett evidensbaserat förhållningssätt, och där elitidrottarna omgärdas av idrottsmedicinsk expertis som är kunnigare än någonsin, borde det ställas krav på också kosttillskottens visade verkan innan de används av idrottsmän och idrottskvinnor – men så tycks vara fallet i mycket liten utsträckning. Tvärt om, en av de mest prestigefyllda idrottsgrenarna har en förbundsläkare som i massmedierna talar om att han behandlar förkylningstecken med vitlök, C-vitamin och 12-årig whiskey.
Det kan därför vara intressant att särskåda förutsättningarna för att rekommendera kosttillskott, vilka sannolikt gäller också för andra alternativa perorala behandlingar. Maughan påpekar att det finns rent fysikaliska egenskaper som ett kosttillskott som tas genom munnen skall äga för att möjligen ha effekt:
– det får inte förstöras i munnen, magsäcken eller tarmen innan det sugs upp (detta är vanligt för kosttillskott som säljs i hälsokostbutiker idag),
– det måste sugas upp i blodet,
– det får inte brytas ned vid första passagen genom levern,
– det bör kunna lagras i kroppen så att det inte krävs ett ständigt intag,
– eventuellt överskott måste kunna utsöndras, exempelvis genom njurarna,
– det måste kunna transporteras till musklerna och interagera med fibrerna där,
– det måste kunna interagera med cellmembraner, cellorganeller, receptorer eller dylikt.
Dessvärre är det väl känt att de flesta kosttillskott stupar på flera av ovanstående punkter. Till detta kan fogas den amerikanske presidenten Benjamin Franklins något uppgivna uttalande: »Common sense is not that common«.
