Medicinmuseum med visioner
»På Medicinsk Museion kan du uppleva utställningar och event som handlar om kropp och själ, hälsa och sjukdom, genom olika tider.«
Så hälsar Medicinsk Museion sina besökare. Museet, centralt beläget i Köpenhamn, grundades 1906–1907 av en grupp Köpenhamnsläkare i samband med det danska läkarförbundets 50-årsjubileum. Sedan 1918 är museet en del av Köpenhamns universitet.
Byggnaderna rymmer en av världens största medicinhistoriska samlingar. Den äldsta delen av lokalerna invigdes 1787, som en del av Det Kongelige Kirurgiske Akademi, och härbärgerade då utbildningen av kirurger.
Museets entré.
2004 ändrades namnet till Medicinsk Museion för att understryka museets roll som universitetsmuseum. Ordet »museion« är grekiska och avser en plats för samlingar, utställningar, forskning och undervisning – och allt detta finns inom väggarna.
Det som kanske är mest påfallande är de starka visionerna som genomsyrar museet. När jag besöker det mitt i veckan stöter jag, förutom vanliga besökare, på en kurs med litteraturvetarstudenter som har ett seminarium om olika medicinska procedurer. På borden ligger ett antal olika kirurgiska instrument som de får titta på, känna på och hantera. Museet bedriver både undervisning och forskning och har flera doktorander.
Museets chef Ken Arnold var i flera decennier verksam vid Wellcome Trust i London. De driver bland annat Wellcome Collection, ett annat betydande medicinhistoriskt museum. Förutom arbetet som museidirektör är han professor vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Köpenhamns universitet. När jag träffar honom betonar han vikten av nyfikenhet i museets forskning och ser detta som något fundamentalt i den mänskliga tillvaron. Han framhåller också vikten av att kombinera olika perspektiv.
Ken Arnold, museets chef.
Museet ska vara en mötesplats: dels möten i tiden mellan det förflutna, nuet och framtiden, dels möten mellan olika discipliner. Vidare ska det vara en mötesplats mellan forskare och allmänhet. Ken Arnold menar att detta är ett möte i flera riktningar: det handlar inte bara om att förmedla forskningsresultat till allmänheten, utan även om att förmedla tankar från allmänheten till forskningen i en process där patientföreningar spelar stor roll. Man arbetar därför aktivt med att nå nya besöksgrupper och att blanda besökare med olika bakgrund. Att vara en del av universitetet är då en stor fördel, säger Ken Arnold.
Museets roll blir därmed mer central än vad vi är vana vid. Det handlar i mindre utsträckning om passiv kunskapsförmedling och mer om en process på olika nivåer och i olika riktningar, där själva museet också ansvarar för forskning. När det gäller tidsperspektiv handlar det inte bara om dåtid utan även om nutid och framtid. De olika tidsperspektiven behövs för att kunna förstå de fenomen man studerar. Museernas samlingar har på senare tid haft en undanskymd plats i den akademiska världen, men kan få en ny betydelse om perspektiven förändras. Metodiken för detta behöver därför utvecklas, och Ken Arnold ser en ny renässans för museerna.
Flera specialutställningar visas när jag är på besök. En handlar om tändernas historiska och kulturella betydelse: »Från smedens tång till den moderna tandläkarkonsten«. Här beskrivs allt från tändernas betydelse för kroppens hälsa och vikten av en »sund mund« till att visa upp livläkaren Johann Friedrich Struensees ena hörntand (huvudpersonen i P O Enquists roman »Livläkarens besök« och i filmen »A royal affair«) och en hörntand tillhörande Enevold Brandt, som halshöggs tillsammans med Struensee. Johann Friedrich Struensee ska ha varit mycket noggrann med sin munhygien, och i en monter visas hans specialtillverkade tandkräm.
En annan utställning, »Mind the gut«, handlar om tarmen, med perspektiv från medicin, konst och kulturhistoria. Utställningen visar hur man i olika tider har försökt förstå det komplicerade förhållandet mellan huvudet och magen och är utformad i samarbete mellan forskare, konstnärer och kulturvetare. I utställningen visas hur man kan betrakta tarmen ur helt olika infallsvinklar, fram till aktuell forskning kring relationen mellan tarmflora och hjärna. Hjärna, magkänsla, identitet, tarmar, bakterier – allt vävs samman.
Verket »Femme vitale« i museets entré, där drygt 27 000 tabletter, som ordinerats en patient under en 10-årsperiod, har sytts fast.
Vid museets ingång möter ett konstverk i textil, »Femme vitale«, där samtliga 27 774 tabletter som ordinerats en patient med metabolt syndrom under en 10-årsperiod har sytts fast – allt för att åskådliggöra mängden tabletter.
Det är svårt att inte ta intryck av spänningen mellan de gamla byggnaderna som härbärgerar samlingarna och den nutida forskning som utställningarna knyter an till. Ett museum kan vara så mycket mer än en samling av gamla föremål. När det är som bäst kan det samtidigt vara en del av spetsforskningen. Medicinsk Museion är ett gott exempel på detta.
