Lättläst om koagulation för klinikarbetet

Denna tredje utgåva är dedikerad till den nyligen bortgångna professor Margareta Blombäck (1925–2024), Karolinska institutet, och är en fortsättning på »Koagulationsnytt« som började ges ut av henne för mer än 30 år sedan. Liksom tidigare versioner är den tänkt att fungera som en lättläst guide vid olika problem som rör hemostas och riktar sig till flera yrkeskategorier, såsom läkare, laboratoriepersonal och sjuksköterskor.

Boken har 34 kapitel som beskriver koagulationssystemet, primära blödnings- och trombosrubbningar samt koagulationsrubbningar vid andra medicinska tillstånd. Jämfört med tidigare utgåvor har flera kapitel gjorts betydligt mer omfattande och helt nya har adderats, till exempel det om covid-19 samt om hemostas vid systemiska och reumatiska sjukdomar.

Boken har 24 medförfattare som innefattar specialister och forskare inom hematologi, klinisk kemi, pediatrik, reumatologi, njurmedicin, neurologi, anestesi, Ecmo, gynekologi, kardiologi, gastroenterologi, klinisk genetik, kärlkirurgi och transfusionsmedicin.

Författarna har lyckats väl i sin ambition att i ett lättläst skriftligt format samla det mesta av den praktiska information som behövs för att kunna hantera alla typer av koagulationsfrågor. Tyvärr går boken inte längre ned i en rockficka, men är lätt att använda, med adekvat kapitelindelning och informativa tabeller. 

I boken ges tydliga riktlinjer för diagnos och behandling, vilket är eftersträvansvärt, men det anges ingen evidens för vad riktlinjerna baseras på. I förordet anges att de flesta behandlingsrekommendationer är baserade på internationella riktlinjer och lokala instruktioner som används vid Karolinska universitetssjukhuset. Det framgår dock inte vilka av rekommendationerna som skiljer från internationella riktlinjer, och det hade därför underlättat om referenser hade angetts för de rekommendationer som inte stämmer överens med dessa.

Boken är skriven på engelska och riktar sig därmed till en internationell publik, vilket kan förklara att man ger rekommendationer angående läkemedel som inte är förmånsberättigade i Sverige (t ex Andexanet alpha). Det framgår dock inte varför just detta preparat diskuteras och inte andra värdefulla, men icke förmånsberättigade preparat. Utöver detta finns andra diskussionspunkter, såsom följande:

I kapitlet »Laboratory investigation« beskriver man analys av FXII. Det är väl känt att brist på denna faktor ger förlängd APTT men inte någon ökad blödningsrisk. Det anges också att vissa av dessa patienter kan ha en ökad trombosrisk. Jag har inte lyckats hitta någon evidens för detta, endast för motsatsen [1, 2]. Då detta har betydelse för hur man informerar patienter och kollegor om fyndet, skulle jag helst sett att man utelämnade nämnandet av trombosrisk.

I kapitlet »Acquired inhibitors to coagulation defects« anges att porcin FVIII inte omfattas av läkemedelsförmånen, vilket är felaktigt.

I kapitlet »Hemostasis in obstetrics and gynecology« anges att kvinnor med ärftlighet för venös trombos bör göra en venös koagulationsutredning inför graviditet. Det anges att denna bland annat ska innefatta homocystein eller MTHFR-mutation. Värdet av att mäta homocystein vid trombosutredning är omdiskuterat, och vad gäller MTHFR avråder de flesta internationella riktlinjer från att utföra analysen [3, 4].

I kapitlet »Treatment and prevention of venous thromboembolism« anges att man vid hög risk för venös tromboembolism kan använda supraterapeutiska doser av lågmolekylärt heparin de första dagarna/veckorna. Mig veterligen finns det inget vetenskapligt stöd eller internationell rekommendation som stödjer detta, vilket skulle kunna anges.

Bortsätt från dessa anmärkningar vill jag tacka författarna för det omfattande och utmärkta arbete de lagt ned för att åstadkomma en heltäckande och praktiskt användbar bok för alla som är involverade i diagnos och behandling av patienter med koagulationsrubbningar.