Röster om akuta kejsarsnitt
Ärr. Berättelser om akuta kejsarsnitt
Erica Elfström, Marika Rasmusson (redaktörer)
Bokförlaget Atlas; 2025
147 sidor
I Sverige föds ungefär 100 000 barn varje år, och ungefär var femte förlossning sker genom ett kejsarsnitt. Drygt hälften av dessa operationer är inte planerade i förväg utan görs akut. Orsakerna varierar, från ineffektivt värkarbete till allvarligt hot mot barnets eller moderns hälsa. Även hur akut behovet av ingreppet är varierar. För de blivande föräldrarna kan upplevelsen att en planerad vaginal förlossning i stället slutar med akut kejsarsnitt förstås bli omvälvande, ja kanske rent av traumatisk.
Antologin »Ärr« består av tio berättelser av kvinnor som någon gång i livet fått barn genom akut kejsarsnitt. Det mest framträdande är den starka oron och ångesten för att barnet, och kanske även den födande, ska dö. Den känslan lever kvar mycket långt efter ingreppet. Ett akut omhändertagande kan man ju inte riktigt förbereda sig på som blivande förälder, även om det nog finns med i mödravårdens information under graviditeten.
Att förlossningen kan sluta med akut kejsarsnitt är sannolikt de flesta medvetna om, men kanske inte hur det kan vara när beslutet tas. Här tror jag att kommunikationen på förlossningsavdelningen kan bli bättre. Om situationen är brådskande läggs fokus på att avsluta förlossningen, och information till föräldrar nedprioriteras. Det blir svårt att förstå vad som händer, vilket blir tydligt i bokens berättelser. För kvinnor som dessutom inte förstår språket måste ju detta bli extra frustrerande. I sådana situationer blir det angeläget att, så fort det ges tid och möjlighet, kompensera för det.
Målgrupp för antologin är främst kvinnor som genomgått akuta kejsarsnitt, men även personal inom förlossnings- och mödravård, och jag tror att den kan vara värdefull som diskussionsunderlag.
