Många inom sjukvården anser att sjuksköterskor är mer praktiskt lagda, arbetar bättre i team och är mer patientorienterade än doktorer.
Avdelningar med enbart sjuksköterskor borde alltså kunna ge bättre och billigare vård till utvalda patienter. En modell som prövats i England är sköterskeledda intermediärenheter för klinikfärdiga men inte utskrivningsklara patienter.
Geriatrikern Andrea Steiner som gjorde den första utvärderingen av intermediärvård år 2001 har nu publicerat en ekonomisk analys av denna verksamhet (BMJ 2005;330: 699-702)
283 färdigbehandlade medicinpatienter randomiserades till intermediärvård eller den gängse modellen med vård på akutklinik och/ eller lättvårdsavdelning fram till utskrivning.
Intermediärvården gjorde att vårdtiden och kostnaderna för akutklinikerna sjönk med i medeltal 75 procent! Även lättvårdsavdelningarna blev avlastade. Den totala kostnaden fram till utskrivning blev ändå 40 procent högre för patienterna i intermediärvården. Varje vårddygn var visserligen billigare än på en medicinavdelning, men vårdtiderna ökade kraftigt.
Trots längre vårdtider kunde inga hälsovinster påvisas – vårdformerna var likvärdiga avseende patienternas hälsotillstånd.
Författarna (varav två är sköterskor) konkluderar att sjuksköterskeledda vårdprogram är kanske inte så kostnadseffektiva i slutenvården. Det är de däremot i primärvården vilket framgår av en annan studie i samma nummer (BMJ 2005;330: 707-10). 1343 patienter med koronarsjukdom randomiserades till ett sjuksköterskedrivet preventionsprogram eller ordinarie läkarbesök. Till en total kostnad av 195 euro (per patient) över fyra år uppnådde man 28 färre dödsfall i interventionsgruppen.