FNs flyktingorgan United Nations High Commissioner for Refugees har nyligen uppskattat antalet asylsökande flyktingar i världen till 17084 100. 4242300 av dessa sökte asyl i Europa.
Hälsotillståndet hos dessa människor som inget land vill ha är ofta bedrövligt. Många lider av obehandlade infektionssjukdomar som tuberkulos och HIV/aids, och ännu fler har psykiska problem. Bakom EU-ländernas försäkringar om rätten till vård finns en dold rädsla att hjälpen kan uppfattas som en invit till andra sjuka och desperata människor att söka asyl. Rädsla kan göra oss etikblinda.
»Behandlingen av asylsökande är en frontalattack på människors hälsa, mänskliga rättigheter och social anpassning« skrev tre kända psykiatriprofessorer i en gemensam ledare i Lancet år 2001.
På vår webbplats finns en kunskapsöversikt om apatiska flyktingbarn av professor Tor Lindberg. En artikel om en mottagning för illegala flyktingar, bekostad av Läkare utan gränser, kommer. Artiklarna kan ge anledning till en del reflektioner. Makthavare som utåt talar sig varma för »solidaritet med de svaga« tycks mest våndas över att solidaritet i praktiken skickar ut »fel signaler«. De många läkare som idag omsätter politikens solidaritetsdeklarationer i praktisk handling genom att hjälpa svårt utsatta flyktingar blir inte precis hyllade för sina insatser. Det borde de bli. Vi kanske skulle instifta ett »Samvetspris« till dem som följer Hippokrateseden på ett särskilt förtjänstfullt sätt. En värdig kandidat till priset skulle kunna vara Barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn, som tagit fram det aktuella kunskapsunderlaget. Läsekretsen är välkommen med fler förslag.
